Vansinnet har under hela förmiddagen sniffat (läs flåsat) mig i nacken. Jag har vart tvungen att ta några extra djupa andetag för att undvika att odjuret inom mig ska träda fram och bita huvudet av allt och alla som kommer i min väg. Det är fruktansvärt jobbigt, utmattande och frusterande att hålla tillbaka sina primitiva impulser. Det enda som kan lugna odjuret -någorlunda - är mat och kaffe. Blodtörsten och fradgan i mungipan är borta - men ligger kvar och pyr i gränslandet mellan mitt med- och undermedvetande.
Blir du den näste att provocera fram odjuret?
1 kommentar:
Jag känner fullständigt igen mig i din beskrivning av detta hemska fenomen... :S
Skicka en kommentar