Heaven's on fire

Nu har det äntligen kommit gäster till hotellet! Sååå himla kul, och sån skillnad att köra vattengympa för 50 personer istället för 1. :)

Idag har jag kört vattengympa och afro. Efter afron tränade jag powerstep och Kine instruerade. Så sjukt jobbigt pass! Mina lår har mkt ont just nu. Men det är sååååå kul. Shit vad stark och vältränad jag kommer att bli. Gladiatorerna nästa!! ;)

Vattengympa är så sjukt kul! Vi får göra våra egna program och välja egen musik. Man får verkligen möjlighet att showa och glänsa lite som intstruktör - ME LIKE! Jag körde dessutom på engelska! De ni! :) Vi rockade som attan i hettan. Heaven was on fire. :)

På eftermiddagen var det vattenbasket och afro. Vattenbasket kommer att bli en grymt kul aktivitet då vi i personalen också får vara med! weeehooo! På söndag är det dags igen. Bara att bringa bikinin! :D

Afron körde jag för första gången "på riktigt". Ungefär 15 deltagare som aldrig har provat afro förut. Men det gick riktigt bra! Både för dem och för mig. :) SÅ stolt!

Imorgon har vi ledig dag - då blir det stranden. Vi har det rätt najs här nere alltså.

Många kramar till er där hemma, tänker på er!

Hasta luego!

Här kommer några bilder i o-ordning, men vad tusan!

Vi är på semester i en by som heter Mogán. Det är otroligt vackert - kallas för Gran Canarias Venedig. Erik fann sitt favotrihak...;)

Här har vi då ett exempel på hur det kan se ut i Mogán. I vattnet vid kusten KRYLLADE det av halvmeter långa fiskar som bara väntade på att någon skulle falla överbord...En och annan (gigantisk)krabba låg och solade i väntan på ngt gott att käka...Vi har bild på dem, men jag hittar den inte just nu - ni får helt enkelt vänta. :)

Här har vi vår balkong. Som ni ser går det inte att titta normalt utan solbrillor. Det är som att bo i ett solarium. Bikinin som jag har på mig är inköpt i Las Palmas. Den är otroligt snygg med paljetter! (paljetterna syns tyvärr inte här då...)

Här är utsikten från balkongen. Den röda pilen visat att vi faktiskt HAR havsutsikt....;)



Ännu en bild från Mogán - utanför en zoologisk restaurang. Tyvärr var den inte öppen då, så vi fick nöja oss med att klappa gorillan. På bilden ser ni även mina arbetskamrater Linda (SPA-terapeut) och Peter (Showteamets basstämma)

pååååååå jobbeth

Här är min arbetsplats! Fitness/SPA-receptionen. På bilden ser ni fyra av mina arbetskamrater; Lollo, Bernie, Linda och Kine.

Låt den rätte komma in...

....bör det stå på vår ytterdörr!

Det är ett riktigt lotteri vid varje tillfälle som den ska öppnas. Framförallt utifrån. Jag stod nämligen och försökte lirka upp dörrfan i över en timma INNAN jag gav upp. Vi har ett par svensknorska grannar som försökte hjälpa mig, men de sa att det förmodligen är en omöjlighet. De har tydligen haft mkt problem med låsen i huset!!!! Och det är olika ägare på varje lägenhet, så de kunde inte hjälpa mig med nå nummer till ngn vaktmästare heller. Det var bara att ta sitt pick och pack (100 kg kändes det som efter vattengympan, flowen och power-stepen) och gå tillbaka till jobbet för att försöka få ngn hjälp. Men ingen av de personerna som ev skulle kunna hjälpa mig med ett litet telefonnummer - var anträffbara. Med tusen blåsor under mina fötter fick jag gå tillbaka till lägenheten och prova igen. Den här gången hade jag Eriks nyckel med mig. Guess what!! Nyckelhelvetet gled in och i princip vred om sig själv och öppnade dörrfanskapet! Gissa om jag la mig ner och kysste golvet? Min nyckel måste vara sjukt rutten - kasseras! Anyways. Nu är jag hemma iaf...And i'm never going to leave my castle again!

Oja! Jag hade mitt allra första vattengympa-pass ever idag! Det var sjukt kul! Men jag var otroligt nervös innan! Visste inte om jag skulle spy eller låta bli. Jag lät bli. De som deltog såg riktigt glada ut också - så jag antar att de gillade det (även om det är ett riktigt jobbigt pass - svetten bara rann på mig)

Tack vare vulkaniska utbrott har vi typ inga gäster på hotellet. Inga som ska vara här iaf. De som är här har förflyttats från ett annat hotell och väntar bara på att få åka hem. Vi vet än så länge inte när det ska kunna komma nya gäster igen. På grund av detta kaos har cheferna beslutat att fitness/SPA och miniland ska få tre semesterdagar! WOHOO! Showartisterna måste jobba då de underhåller på kvällstid. Men på lördag är alla lediga ändå - så då ska vi ta en båttur ngnstans ut i atlanten. Hoppas på att få se lite delfiner (och hajar?!).

NU ska jag ta mig en extremt välbehövlig dusch och ett extremt jävla nödvändigt och välbehövligt glas vitt vin ute på balkongen. Jag tar med mig en bok ut.
Bör jag tillägga att jag inte törs stänga igen balkongdörren?

Hoppas att ni har det gott där hemma. Och att det inte snöar allt för mkt mer. Jag tänker på er!

Adios amigos!

Ut på tur - aldrig sur

Jag bjuder på en liten bild som togs under "Klassiska Gran Canaria-turen" En mycket intressant och kul resa blev det. En hel del tokigheter och skratt. ;) Jag trivs som fisken i havet - underbart här!

Idag har det blivit en hel del träning för mig och Kine. Vi började dagen med en powerwalk på ca 45 minuter. (Mördande uppförsbackar som kommer forma till rumpen riktigt fint..;)), därefter tog vi en extra tur till marknaden i byn (vi ska ta gästerna dit varje tisdag). På eftermiddagen körde vi aerobics, afro och flow - direkt efter varandra!! Det gjorde lite ont i benen på väg hem, uppför alla backar vill jag lova. ;)

Det känns som att jag kommer att bli rätt fit efter den här säsongen, alltså. ;) Men enligt tidigare säsongare stämmer det inte riktigt - de har tydligen gått upp i vikt i stället!! Det gillas icke! Accepteras icke! MÅ förbjude! Aja.

Ikväll ska vi gå på Abba-showen! Riktigt grymma showartister vi har här. Det kommer att bli sjukt najs.

ooja! Vulkanutbrottet förhindrar våra gäster att åka hem, samt att nya kommer hit (såklart). Vi får väl se hur länge detta håller i sig......

Nej, nu ska jag dra! So long, and thanx for the fish!! Adios!

Hola!

Nu när örnen har landat är det väl ändå dags för en liten uppdatering. Jag fick nyligen ett besked om att jag slipper köra afropasset imorgon, och behöver därmed inte öva som en dåre resten av kvällen. SKÖNT! Då hinner jag ju blogga lite också, dessutom. ;)

Resan hit gick bra, men den var lååååång. Men tar den i kort;

Tisdag 13/4

18.30 - Perrongen i Ludvika. Jag är helt säker på att jag står på perrongen i Falun och får helt enkelt inte ihop det när Sväris säger att vi faktiskt är i Ludvika. (Vaddå stress?;) ) Jag kom iväg iaf.

21.50 - På Arlanda. Tar bussen ut till Arlanda Hotellby. Kommer dit 23.00 och blir mer eller mindre korsförhörd och jag verkligen är jag...Men till slut köpte kvinnan mig som en carina andersson. Upptäcker att fyllningen i BHn har gått sönder. Gelekladd all over. Godnatt.

Onsdag 14/4

0400 - Klockan ringer.....DUSCH!

0500 - Bussen till Arlanda avgår. 1 miljon ton packning att lyfta in i bussen.

0630 - Boarding. 211 passagerare. 175 pensionärer, resten småbarnsföräldrar, 7 bebisar och jag. 1 av bebisarna gallskriker konstant som om den vore föräldrarlös.

0700 - På planet. Jag sitter på plats 1c. Den skrikande bebisen med päron har plats 1a och 1b. Mamman sjunger "En sockerbagare". Bebisen slutar gråta. Mamman slutar sjunga. Bebisen börjar gråta. Mamman börjar sjunga "En sockerbagare" igen. Och igen. Och igen....Till slut somnar bebisen. En pensionär ställer sig bakom den tonade rutan framför mig. Hon tar av sig tröjan och bär ingen BH. Pappan till bebisen blir generad. Några timmar senare vaknar bebisen och kastar iväg sin "snutte", som landar på mitt välfyllda vattenglas - som i sin tur ramlar ner i mitt knä....Wet ALL over. Inför landing - major turbulence. Planet skakar om oss rejält. Fram och tillbaka, upp och ner, hit och dit; Som den skumpigaste bergodalbana man kan tänka sig. Bebisen skrattar! Halleluja, vi är i Las Palmas.

1200 (Lokal tid, 1300 i sverige) - Ska kliva på transfern till Arguineguin. Hela min miljon-tons-packning faller av vagnen mitt i vägen. Trafiken stoppas. Jag får hjälp av en hjälpsam spanjor. Jag kommer slutligen på bussen.

1300 är jag framme! Möts av Erik och två tjejer som heter Danielle och Nanna. Erik visar mig runt på hotellet och det visar sig att han har ett eget rum fyllt med teknikprodukter. Men nu till saken; Gissa vad rummet heter!!?? - PUMBA! Och så några klistermärken med självaste Pumba på också. Och han har inte döpt rummet själv! Snacka om ironi, va? Ment to be, och gud vet allt. Ja - alltså. Erik har kallat mig för Pumba ända sedan vi träffades första gången. Varför - kan vi ta en annan gång - det är en helt egen historia för sig.


Bilder finns, men ingen sladd! Den måste ligga långt nere i packningen och jag ska inte packa upp än, då vi byter lägenhet om en vecka. Den bara MÅSTE ligga i väskan. Dör 7 gånger om, om den inte finns...

Så tyvärr får ni hålla till godo ett tag till. :)

Människorna här är helt fantastiska. Jag är helt övertygad om att det kommer att bli ett bra gäng.

Nu ser jag på klockan och inser att jag har sjukt lite tid på mig att göra iordning mig för showen ikväll!! Jag får helt enkelt återkomma senare! Men nu har ni fått veta lite grann om min resa hit, so far.

Adios Amigos, so long and thanx for the fish!

Kick's ass

Skönaste reklamfilmen just nu. Jag kan inte sluta skratta åt den.

Ja ä från Dalarna ja

FY H-VETE vad drygt det är att flytta! Om inte flytten till varmare breddgrader fanns att hägra över, hade jag nog lagt mig ner på golvet i den tomma och ekande lägenheten och DÖTT!; - Möglat och flytit ut under mattan för att sedan ställa till förtret för nästkommande hyresgäster. Förrästen har nog mina energier redan satt sig i väggarna - självklart mestadels positiva eneriger. (En skrattande vägg är åtminstonde en glad vägg!) Dock har ett och annat vansinnesutbrott spritt sin lava lite här och där under flyttstädningsdagarna. Jag ska åka in en extra sväng i morgon och putsa för mitt liv - OCH för säkerhetens skull.

Well, well, well. Vad gäller packning - Jag är totalt omdömeslös. 40 kg is allowed. Wish me luck! And that's all I have to say about that....

Jag stryker och stryker i hopp om att platta ner alla extremt nödvändiga toppar, klänningar, skor (nej inte skorna), för att de ska ta sån liten plats som möjligt i väskan. Tanken är iaf god.

Alltså vad är det med oss svenskar och vårt skumma förhållande till vår svenskhet? Här hemma i Sverige åtrår vi bara övriga världen och hånar oss själva "typiskt svenskar". Men när vi väl kommer utomlands, ja då spar vi inte på krutet vad beträffande nationalism och tom patrioism. Bikinis i blågult, badshorts i blågult och svenska sånger, visor och ditten och datten. Och det värsta av allt - det som eg strider mot en oskriven svensk lag - Vi pratar MED varandra - FAST vi INTE KÄNNER varandra. Stolligt folk. Men kul är det. :)

Jag beter mig visserligen likadant som Dalkulla, när jag tänker efter. I Dalarna är jag en mkt stolt Dalkulla, men i Stockholm - Då är jag en så jäkla stolt Dalkulla att jag skulle kunna strosa runt i en folkdräkt och sjunga Dan Andersson-visor på NK. Exotiskt värre.

Anledningen till att jag reflekterar över detta i detta nu är för att jag fått ett obotligt sug i "vill-ha-tarmen" efter dessa

Jag tror banne mig att det kan bli ett sådant här inköp i dagarna - om tiden finnes, vill säga. Jag kommer att känna mig så stolt, snygg och ball när jag strosar runt som en äkta Dalkulla på Gran Canarias gator i ett par äkta Dalaträskor. Jajjemen!

So long så länge and thanx for the fish!

Betraktelser

Påskhelgen har varit helt underbar; Många skratt och galenskap har kroppen och knoppen fått utlopp för. Men även ett och annat djupt samtal om livets god- och djävligheter. Underbart! Allt för att få lite perspektiv och insikt om saker och ting.

Just nu känns det BARA bra att åka iväg och jobba utomlands. Jag har bestämt mig för att jag inte lämnar något eller någon bakom mig, utan jag kommer bara att vara lite "idle", så att säga. Åtminstonde i fysisk form för er här hemma. Facebook, msn och Skype kommer att förkroppsliga mig för en sisdodär 7 månader framöver. Jag fick ju faktiskt en kamera av familjen - och enda kravet var att jag skulle ta en massa bilder som ska dyka upp här och på fejan. Det får jag absolut inte slarva med. Och gör jag det så får ni banna på mig, OK? ;)

Erik väntar på mig där nere också. Det kommer att bli härligt att ses igen; sola, bada, mysa och NJUTA av varandra och tillvaron. Det kan inte bli bättre, helt enkelt. :)

Vad beträffande mina drömmar om att arbeta med det som jag faktiskt är utbildad inom finns självklart kvar. Jag känner att jag är tvungen att klargöra detta, då det verkar finnas farhågor om att jag skulle ha gett upp - NO WAY JOSÈ! Ingen behöver oroa sig över detta. Instruktörsjobbet kommer att utveckla mig som person, instruktör OCH filmskapare i olika former. Tänk bara på alla miljöer och människor jag kommer att träffa, se och inspireras av. ;-) Jag har en radiopjäs i mitt lilla, (numera) svarta huvud - som förhoppningsvis kommer att skrivas klart och spelas in under sommaren. Var uppmärksamma på detta!

Falu-kapitlet är snart avslutat. Det har känts både spännande och otäckt. Mest spännande då jag vet att jag kommer att återse staden och dess människor någon gång i livet. Jag vet inte när, men ATT. Jag har också insett att det är sånt här livet går ut på - milstolpar, kapitel, avslut, avsked etc. Vi kan kalla det vad vi vill - men nya eror i våra liv är de som ser till att vi utvecklas, kommer vidare och växer som människor. Och precis som en välskriven roman - hör allt som sker i livet ihop. Även om man inte förstår det precis just då när man är med om det/läser det. Eror avslutas - men "the good stuff" (and sometimes even the bad)tenderar att komma tillbaka tids nog.

Och hur flummigt lät inte det där på en skala? Haha - hursom - Familjen kommer jag givetvis att sakna - men de vet jag ju att jag har kvar i alla lägen. Safe safe. Det jag tycker är liiiiite jobbigare är att lämna er vänner bakom mig. Vilka kommer jag att ha kvar när jag kommer tillbaka, och vilka kommer jag inte att ha kvar? USCH! Skrämmande tanke. BORT!

Någonstans vet jag ju vilka jag kommer ha kvar - och det glädjer mig. Ni vet vilka ni är. ;D

Imorgon blir det ett tandläkarbesök. Jag är tydligen för vis för mitt eget bästa. En del av min vishet måste dras ut. Jag sär jag sär.

Nä vet ni vad - So long and thanx for the fish!

Among angels and demons

Långfredagen var låååångt ifrån tråkig. :) Den spenderades i Örebro hos storasyster Jaana och hennes son Alrik; 7-årskalas med lite KISS- och Star Wars-tema.




Kalaset blev stundtals ett "pusskalas", vilket blev väääääääldigt pinsamt för den yngre skaran. ;)

Darth Vader är coolast i Star Wars.

Är det barnkalas, så är det. ;)

;D

Och vems farkost kan dett vara? Jo....

The evil cake!

Cool man


Experimentering med nya kameran. ;)

Glassar i vårsolen. Lovely days!

Hej och hå

Jag har varken tid, ork eller lust för tillfället att skriva något. Men lite bilder från avslutningsfesten i Falun måste ändå läggas upp. Tack för mig! Vi ses snart igen.