Den som väntar på något gott...

...väntar alltid(?) för länge. Orken att skriva har helt enkelt inte funnits på plats. Den sista tiden har inneburit: jobba, äta (nåja) , sova, jobba, äta, sova, jobba, äta, sova...and so on and so on. Jag undrar om ett litet virus möjligen har byggt bo inom mig och bara väntar på att bryta ut och go bananas all over me. Kroppen bara skriker efter att få vila. Det är bäst att vi lyssnar på nödropet - Så idag, som är vår lediga dag, beslöt vi oss för att ägna oss åt den allmänt klyschiga sysselsättningen "att bara vara". ENORMT skönt måste jag säga. Och välbehövligt. Vi tog oss lite sovmorgon, åt sen frukost, lade oss i sängen igen och kollade på några avsnitt av Kvarteret Skatan och på en dokumentär om Lou Reed. Det gjorde susen för lilla Carina. Erik gick nyss ner till stranden för att ta sig ett dopp och jag ska ta och ge mig själv lite SPAtid; Bodyscrub, ansiktsmask och spikmatta. DEILIGT - på ren och skär norska.

En skandinavisk restaurant - "Plaza del Sol" - har haft den goda smaken att öppna upp mitt emot vårt hem. Det blir eventuellt ett litet besök dit ikväll. Skandinavisk mat låter ju mer än lockande, om jag ska uttrycka mig milt. Spaniens kulinariska utbud är inte något att hänga i julgranen direkt; Paella, kanin och pommes frites. That´s it! Och allt DRYPER i fett.

Just ja - vi har även haft finbesök från Ludvika/Uppsala den här veckan. Anna Fisk och hennes Niklas kom och i princip överraskade oss. Vi fick veta det ett par dagar innan, men de hade tänkt att inte säga ngt, utan bara dykt upp. Haha - DET hade varit riktigt skoj!
Vi åkte iaf till ett av våra favoritställe: Puerto Mogán och badade lite, käkade mat och åkte båt. Vi fick dessutom se en jättesköldpadda komma simmandes och tuggandes på ett litet äpple. Det var riktigt coolt. :)

Och snart börjar besöken att typ rulla in. Om bara ca 3 veckor kommer söta Jenny Björnberg på besök. Några dagar därefter kommer mamma och Knut, och veckan därpå kommer svärisarna Lena och Ecke! Det ska bli så himla kul!

På tal om besök - Igår vinkade vi av några av gästerna som har varit här i tre veckor. Det är ALLTID lika sorgligt att behöva säga hej då. Varje vecka träffar vi människor som är helt underbara. Sådana som man bara känner att vi kommer att ses igen. I KNOW! Det är faktiskt bland det bästa med det här jobbet.
Igår blev både jag och Erik kastade i poolen av en av våra gäster. Jag precis efter vattenbasketen och Erik precis innan Teenidol. Det fick vi bjuda på. :)

Nej, nu ska jag ta och avsluta här och börja dona lite. Ha det så bra - vi ses och hörs.
Hasta luego!

Mallorca-acne...

...är inte så himla kul. Tydligen drabbar det oftast kvinnor i 20-30-årsåldern som solar, svettas och använder feta solkrämer. Det är egentligen ingen vanlig acne - utan mer som exem, men liknar vanliga finnar, bortsett från att det inte blir några pormaskar. Det svårt att få bort, kan ta månader (om man undviker sol och svett helt och hållet) och när de väl är borta så lämnas fula ärrbildningar kvar...Kul.

* Drabbade områden är oftast ansikte, bröst och/eller rygg. Jag har på alla tre ställen...

Känner mig inte riktigt på topp om man säger så. Tänker inte bjuda på ngn bild av eländet heller, tyvärr. Har även drabbats av en aning av hemlängtan. Jag saknar alla nära o kära, den svenska sommaren, den svenska maten och Gud vet allt. Men jag överlever - ingen kris. Det är tur att jag har Erik - annars skulle det nog vara riktigt jobbigt.

Men det är inte bara elände, såklart. :) Jag/vi har det bra här. Mitt team är det bästa! Vi jobbar mycket bra tillsammans och trivs ihop - så det är bara kul! Jag utvecklas hela tiden - både som instruktör och som Carina. Jag och Kine har fått börja rycka in även på Sunprime i Playa del Ingles då lilla Anna har blivit sjukskriven. Stackarn. Nya rutiner, nya fitnessalar och bristande AC på anläggningarna gör att jag uppskattar vår arbetsplats bara mer och mer! Vi har det väldigt bra i jämförelse med flera andra anläggningar.

Men man kan drabbas av Mallorca-acne ändå. Det ser ut som att soldyrkaren får ge upp sitt solande för resten av tiden här om hon vill bli av med skiten. För svettandet kommer det att bli svårt att undvika....Det får helt enkelt bli på bekostnad av en obrun hy när jag kommer hem. Men det känns faktiskt som att det kvittar.

Hasta luego

Delfiner!

Jag och Erik har länge pratat om att bege oss ut på en delfintur, och igår tog vi tag i saken. Tack gode God! Det var verkligen värt varenda euro. (25) Vi trodde att vi på sin höjd skulle få se lite fenor på ett par hundra meters avstånd, men det blev MYCKET bättre än så! Delfiner verkar nämligen vara mycket nyfikna djur - de tog sig ända in till båten och vände och vred på sig medans vi människovarelser tjöt av förtjusning. Hela turen varade i 2,5 timmar och delfinerna bjöd på sig själva under i princip hela turen. Vi behövde inte åka speciellt långt ut på havet innan de dök upp. Vi hade hela tiden Arguineguín och Puerto Rico i sikte medans delfinerna dansade runt båten. Ibland dök de långt ner i havet och gömde sig för oss (på skoj verkade det som, för plötsligt dök de upp igen och frustade - men i mina öron lät de som att de faktiskt skrattade. :))
Med hjälp av ekolod kunde kaptenen och guiden ha koll på var delfinerna befann sig så vi fick valuta för varenda euro och cent. Det tackar vi för! Fler såna turer blir det. Absolut. Vi fick även se lite flygfisk - riktigt besynnerliga, men ack så roliga varelser. Vi fick oss ett och annat gott skratt. Turen var verkligen på vår sida då vi även fick en glimt av en sköldpadda som kom simmandes för sig själv längs båten. Helt otroligt söt! Tyvärr fick vi inga bilder på varken flygfiskarna eller sköldpaddan. Men lite bilder på de härligt poserande delfinerna bjuds det på;

pirates, ödlor, Catwoman, hybris och annat smått och gott

Hola me amigos (-as)! (?)

Mycket har hänt sedan sist, men allt kan tyvärr inte dokumenteras. Jag skulle gärna vilja det, men internetet är inte tillräckligt snabbt och mitt tålamod har gränser även det. :) Som ni säkert har förstått, blir det en hel del utflytker för mig och Erik på våra lediga dagar. Vi tröttnade - nja - "tröttnade" - på att ligga på playan ett tag. Så det har inte blivit så väldans mkt av den varan få sistone. Men inget att gråta blod över - här kommer ett par bilder från våra äventyr;
En dag tog vi (delfin)båten i hopp om att få se delfiner. Ja, vi näst intill förväntade oss att få se dem. Varför skulle det annars heta delfintur? Men blåögda (nåja) svenskar som vi är gick vi på en av de stora turistfällorna - överförsäljning deluxe. Turismen i ett nötskal. Nåväl - vi är inte bittra för det - vi fick ju faktiskt åka båt. SAMT ett fullfjädrat och seglat piratskepp. Ingen Jack Sparrow dock. Här nedan ser vi, btw, Mr Nöjd - personiferad. :)

Fikapaus i Puerto Mogán. "Jäkla gott kaffe!"

Mitt upp i alltihopa blev det maskerad när Mia fyllde år. Självklart plockade jag fram mitt Alterego - Catwoman - ur garderoben. Nu är hela mitt jag blottad och presenterad för Spanien. :)

Idag bestämde vi oss för att ta och sola oss litegrann. Det var så pass länge sedan att vi bleknat lite väl mycket. Vi slog till på stort och begav oss till Vings lyxvariant av Sunwing - Sunprime i PLU (Playa del Cura). Barnförbjudet och dant. Det låter snuskigare än vad det är. Det är bara lugnt och skönt. Och lyxigt. Även fast man inte bor på hotellet så känns det som att man fått världens lyxbehandling bara genom att ligga och gotta sig vid polen i rediga solstolar. Och nu tycker ni (förståeligt) att det är lite märkligt att jag lägger ut en liten ödla som får presentera upplevelsen på Sunprime, men den var så himla söt när den stack upp huvudet i springan (under solstolen bredvid oss) och spanade in poolen. Lägg märke till det stora hålet rätt in i huvudet. Fascinerande litet djur det där.

En annan liten ödla på Sunprime som gottar sig i en solfåtölj i poolen. Med bubbelmassage i. Lyx,lyx,lyx. Vi vältrar oss.

Avslutningsvis erbjuds en bild på stor festlighet här i från Arguineguín. Just nu pågår en vattenfestival här i stan. Det verkligen myllrar av människor högt och lågt. Och de flesta av dem har folkdräkt på sig. Riktigt skoj! Det vill vi se på Ludvikafesten 2011. ALLA som kommer i folkdräkt slipper att betala inträde på 60:-. ;)

PS: Jag måste bara passa på och skryta lite. Kommentar från en gäst :" Bäst med Arguineguín i år var de duktiga och trevliga fitnessinstruktörerna". Jag och Kine fick en liten aning av hybris under dagen - men den förvaltadas väl; vi jobbade hårt med ett leedne på läpparna. ;)

Hej svejs! Hasta luego

Nej, jag har inte dött

Mycket dåligt med inlägg från fröken Andersson. Men det beror helt enkelt på lite bristande tillgång till internet för tillfället. Men hon återkommer inom kort. Eventuellt hinns det med ett litet inlägg ikväll med bilder och annat smått och gott. Håll ut kära vänner och läsare. :)

Hasta Luego