...väntar alltid(?) för länge. Orken att skriva har helt enkelt inte funnits på plats. Den sista tiden har inneburit: jobba, äta (nåja) , sova, jobba, äta, sova, jobba, äta, sova...and so on and so on. Jag undrar om ett litet virus möjligen har byggt bo inom mig och bara väntar på att bryta ut och go bananas all over me. Kroppen bara skriker efter att få vila. Det är bäst att vi lyssnar på nödropet - Så idag, som är vår lediga dag, beslöt vi oss för att ägna oss åt den allmänt klyschiga sysselsättningen "att bara vara". ENORMT skönt måste jag säga. Och välbehövligt. Vi tog oss lite sovmorgon, åt sen frukost, lade oss i sängen igen och kollade på några avsnitt av Kvarteret Skatan och på en dokumentär om Lou Reed. Det gjorde susen för lilla Carina. Erik gick nyss ner till stranden för att ta sig ett dopp och jag ska ta och ge mig själv lite SPAtid; Bodyscrub, ansiktsmask och spikmatta. DEILIGT - på ren och skär norska.
En skandinavisk restaurant - "Plaza del Sol" - har haft den goda smaken att öppna upp mitt emot vårt hem. Det blir eventuellt ett litet besök dit ikväll. Skandinavisk mat låter ju mer än lockande, om jag ska uttrycka mig milt. Spaniens kulinariska utbud är inte något att hänga i julgranen direkt; Paella, kanin och pommes frites. That´s it! Och allt DRYPER i fett.
Just ja - vi har även haft finbesök från Ludvika/Uppsala den här veckan. Anna Fisk och hennes Niklas kom och i princip överraskade oss. Vi fick veta det ett par dagar innan, men de hade tänkt att inte säga ngt, utan bara dykt upp. Haha - DET hade varit riktigt skoj!
Vi åkte iaf till ett av våra favoritställe: Puerto Mogán och badade lite, käkade mat och åkte båt. Vi fick dessutom se en jättesköldpadda komma simmandes och tuggandes på ett litet äpple. Det var riktigt coolt. :)
Och snart börjar besöken att typ rulla in. Om bara ca 3 veckor kommer söta Jenny Björnberg på besök. Några dagar därefter kommer mamma och Knut, och veckan därpå kommer svärisarna Lena och Ecke! Det ska bli så himla kul!
På tal om besök - Igår vinkade vi av några av gästerna som har varit här i tre veckor. Det är ALLTID lika sorgligt att behöva säga hej då. Varje vecka träffar vi människor som är helt underbara. Sådana som man bara känner att vi kommer att ses igen. I KNOW! Det är faktiskt bland det bästa med det här jobbet.
Igår blev både jag och Erik kastade i poolen av en av våra gäster. Jag precis efter vattenbasketen och Erik precis innan Teenidol. Det fick vi bjuda på. :)
Nej, nu ska jag ta och avsluta här och börja dona lite. Ha det så bra - vi ses och hörs.
Hasta luego!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar