Vad händer då? Jo - vi jobbar i vanlig ordning och försöker att njuta av tiden som vi har kvar här nere. Det är så märkligt - en sida av mig saknar Sverige och allt vad det innebär - och en annan sida av mig vill verkligen inte åka hem. De ständigt ambivalenta känslorna som ska göra livet extra komplicerat för mänskligheten. :) En av de många ting som gör oss till människor. Tror jag.
Nu börjar tjänsterna till Thailand sakta men säkert delas ut. Jag och Erik kommer att få vänta på svar ett tag till eftersom vi har sökt tillsammans och det är olika personer som tilldelar oss platserna. Vi får helt enkelt hålla tummarna för oss. I annat fall kommer vi hem till Sverige lagom till julfirandet. Men till inget hem eller jobb, visserligen. Fast det där brukar ju lösa sig eftervart. Ikke sant? ;)
Här nere pratar vi, som sagt, en salig blandning av norska, svenska och danska (mest norska och svenska) Detta kallas tydligen för Svorsk. Kine, som har jobbat ihop med svenskar rätt mkt har ibland svårt att höra om folk pratar norska eller svenska. Och jag kan komma på mig själv säga norska ord till svenskar och vice versa. :)
Och på tal om Kine. Jag vet inte om jag har nämnt det tidigare, men hon är rejält skadad i ryggen och kan därför inte köra några klasser. Vilket med andra ord betyder att jag måste köra alla klasser själv. Hittills har det gått väldigt bra, man vänjer sig snabbt vid förändringar. :) Jag har haft lite hjälp och avlastning av en tjej i miniland som själv vill bli instruktör. Hon har tagit några vattengympa pass åt mig. Det har vart guld värt när mina ben och knän värker.
Vi får hoppas att Kine blir bra i ryggen snart. Håll tummarna!
Igår på vår lediga dag begav vi oss till ökenstranden i Maspalomas. Milslång strand och stora härliga vågor som kastar alla badare fram och tillbaka. UNDERBART! Här kommer några härliga bilder från äventyret:
1 kommentar:
Du är så vacker gumman! Snart kommer jag och våldgästar er :)
KRAM! <3
Skicka en kommentar