Lika som bär?

Medan jag sitter och kollar på "Rock n roll Hall of Fame" och lyssnar till Simon och Gurfunkle's vackra stämmor slås jag av en mycket roande insikt...

Vid Helvetets alla brinnande korridorer!

Visste ni att Djävulen är en kvinna? Hennes människonamn är "Maggan". Hon har ringar i öronen och rastaflätor. Japp!

Jag träffade henne i "Caipirihna med Döden". (stavas drink-fan så?) Mycket intressant bok med ett lika intressant språk. Rekommenderas! Jag är saligt förälskad i den boken och funderar på att göra film på den någon gång. Det gäller väl att vara snabb med rättigheterna. Peter Jackson hann ju före mig förra gången med "The Lovely Bones". Gubbe!

Jaja - det var ju inte det jag skulle jaggla om nu. Fan. Nu har jag ju redan svalnat och avreagerat mig.....Nej då. Lite krut och vansinne finns allt kvar....

JAG MÅSTE UPP I OKRISTLIG TID FÖR ATT PLOCKA IN TVÄTTEN SOM JAG GLÖMDE IKVÄLL!!

Jävla Jävla!

Det var länge sedan för mig

...Men jag har bestämt mig för att göra slag i saken snart. Det känns läskigare nu än vad det gjorde första gången. Det här med att låta någon annan göra det på en....Det blir ofta inte som jag har tänkt mig och inte allt för osällan blir jag totalt superduper-besviken. Får ångest och vill bara få det ogjort. Men nu har jag bestämt mig i alla fall. Efter nyår ska jag ta mig till en klåpare...förlåt. Frisör. Huvaligen.

Liten man. Stor musiker och poet.

The tallest man on earth. En återupptäckt för mig idag! Jag såg honom live i Falun för ett par år sedan. Fantastiskt, magiskt och grymt. Jag var helt salig när jag lämnade spelningen. Han var faktiskt inspirationen till mitt första filmmanus. Jag bestämde mig till och med för att om manuset någon gång blir till film - då ska han spela huvudrollen. (Så om han läser det här, vet han var han ska vända sig om han är sugen på en filmroll. ;) ) Utan tvekan Sveriges svar på Bob Dylan. Vad han än själv säger och tycker. :)

Det här är ingen modeblogg

...om det nu finns någon där ute som trodde det? Faktum är att det visas väldigt lite kläder över huvud taget här. En omedvetet medveten gärning från min sida. Ett par assnygga och sköna Denimbird-jeans kan jag ändå tillstå mig själv att göra reklam för. (Jag har nog gjort reklam för dem i över två år snart.) Lite längre ner.... Bästa jeansmärket någonsin. En riktigt snygg och cool reklambild dessutom. Om jag får säga det själv. Jag kanske borde kräva ersättning?
Well well well. Bilderna är tagna i en studio där jag och den tillika fåfänga Miss T-res spenderade en hel dag i olika för- och oförklädnader. ;-) OM vi trivdes!? My oh my. Alla borde unna sig denna lyx. Ska vi satsa på en ny vända 2010, T-res?

Byter om. Lite.

Jäklars vad dålig jag är på html-koder. Om jag hade varit bättre så hade sidan varit snyggare. Om jag hade tid och lust också - bör väl tilläggas. Men vad sägs om den "nya" looken?

Jag ska köpa en spikmatta

Ont ska motverkas och förebyggas med ont.

Det är någon som har tagit en bit av ditt äpple

Ja, då har sista kapitlet ur år 2009 snart skrivits klart. Likt många andra år slutar även detta år med en gnutta syndande. Vi har gjort oss skyldiga till (åtminstonde)en utav de sju dödssynderna - F R O S S E R I.

Julen är nog den enda helgen som lyckas lämna en fulsnygg känslomix av äckel och förnöjelse. Just nu är faktiskt både äcklad och nöjd. Och just i detta nu bestämmer jag mig för att göra något annat nästa jul. Bestiga ett berg kanske. Eller dyka i Röda havet. Eller vad som helst annars.

Bästa med julen var ändå ett halvt om halvt officiellt meddelande om ett bröllop som ska gå av stapeln 2010. Det kommer att bli det vackraste, bästa och härligaste. Juni 2010 kommer att bjuda på tre stora händelser; Min kandidatexamen i manusförfattande, lillsyrrans bröllop och avslutningsvis KISS-konsert på Stadion.

Så fick jag ju en horoskop-bok (stenbocken) i julklapp. 2010 kommer att bli mitt år. I know it!

sprängd stjärna till jul. Någon?

Zappade just förbi ett av Tv4:as alla skitprogram. "Jag ska bli en stjärna". Jag är så upprörd att jag knappt finner ord. Brast nyligen ut i ett skrik som fick fönstren att skallra.

Otäcka små barn som beter sig som vuxna. Vidriga Bagge-tanten som försöker se ung ut och lever ut sitt misskyckade liv genom ANDRAS barn. Jag blir så äcklad. Lagom till jul och allt.

Well. Nu ska jag ta en skinkmacka och spy.

carina scrooge

1 mus är söt. i plural - äckliga.

Förbaskade jäkla människor som inte kan vara ute i god tid med julhandeln! De ska veta att jag brukar vänta in i det sista för att ta deras rester. De ska baske mig veta att jag behöver lugn och ro när jag handlar. ;)

Kupolen imorgon. Just ja...jag tyckte att jag hörde någonstans att de skulle ha stängt. Bara så ni vet.

Carina tipsar om serie.

Extras - av The Office-snubben Ricky Garvais. Hilarious!

såpa

Det bästa med att vara bakfull är att man inte kan göra något annat än sova, glo på film, sova, glo på film och sova. Allt annat är fysiskt omöjligt. Man har det oskönt, men på ett skönt sätt.

Gårkvällen var över all kritik. Det kan ha varit den sista utsparken vi någonsin kommer att vara på tillsammans. Lite som sista natten med gänget - fast ändå inte. Mixed feelings, oh yeah. Sista natten med gänget innan jul i alla fall.

Det är kul med människostudier. Människor fullproppade med sanningsserumet - alkohol - är exemplariska för forskare med tidsbrist. Mer än så säger jag inte. Jag är bakfull. Inte full.

outkick och premiär

Fortfarande fem dagar kvar till jul. Utspark på kåren ikväll. -25 grader.

Kvicktänkta inser direkt det absolut största problemet med den kombinationen. Vad i hellskotta ska man ha på sig? Ikväll blir det halvt om halvt trotsa kylan; Glansiga tights (brrr) och tshirt. (brr) Men pumpsen får stå kvar hemma. Det blir välputsade gympadojor istället. Premiär för mig. Premiär för dem. Stort.

for the notice

Jag hade tänkt skriva ett djupt och personligt inlägg här om julen och vad den betyder för mig. Men det blev FÖR personligt.

Önskelistan

Ok, Tomten! Om du läser det här nu så kan jag bara meddela dig om att Mad Men-boxen ligger högt på min önskelista.

Mad Men Opening Credits Video- Watch more Videos at Vodpod.

Lucky seven

-När är det du fyller nu igen?

6:e? 7:e? 9:e? 5:e? 10:e?

-Nä. 8:e.

Alltid samma visa! Jag förstår inte. Är det ngt med siffran 8 som gör att folk inte minns? Måste forskas omkring. Undra om Elvis hade samma "problem"? Eller om Bowie har det?

Ja, det är hela världen!

rösträtt?

Är det bara jag som VERKLIGEN INTE klarar av gapiga wail-röster a la Beyonce?

Jag garvade just ögonen ur huvudet på mig.

Undra hur Google skulle översätta den meningen? Har ni sett att Google har den fantastiska tjänsten för oss surfare? Jag provade nämligen att (direkt) översätta min blogg alldeles nyss.

"Jesus Kristus Amalia Strand - Många konstiga saker händer ibland."

"Jesus Christ Amalia Beach - Many Strange things happen sometimes".

Humor. Humor. Humor. Det får helt enkelt bli så att jag skriver både på svenska och engelska. Sen. Inte nu. Nu får ni stå ut med denna skojiga översättning.

Häpp Häpp!

Quest

En adaption är en film baserad på en bok eller novell. Exempelvis.

Vilken är DIN favoritadaption och varför? Vilken adaption tycker du var riktigt dålig och varför?

Svara väldigt gärna!

Yesterday...all my troubles seemed soo faaaaaaaaaaaaaar away

Ergo var bättre förr!

Mitt enfaldiga Ego var lite nyfiken på Carinas akademiska resa. Så hon rotade fram sin neonrosa super-mapp. Det första hon kunde konstatera var - Det var ordning på henne fram till år 2007. Allt var sparat från Medie- och kommunikations-tiden. Allt var sparat från Filmkritik-kursen. ALLT! Det andra hon fick - in her own face - var - en essä om ingen mindre än husguden Tim Burton. VG. Med utropstecken! Ett halvt A4 med lovord som t o m skulle göra Egot Gene Simmons avundsjuk. Precis som Charles Ingvar Jönsson kunde hon helt enkelt inte låta bli. En fysisk, naturlig, ren och skär omöjlighet. Hon läste essän. Den gick rakt in i hjärtat. På alla tänkbara vis. Har hon skrivit det här?! Ambivalenta känslor - Hello! Aouch...

Jesus Kristus Amalia Strand. Konstiga saker händer ibland.

Imperiet anfaller

Ullared - white trash. MEN sååå kul program!

Såg just inledningen av fyrans hjältegala. Ebbot (SOOL) sjöng Bowies Hereoes. Ville han ta livet av mig?! Det var så det gick, iaf. (sic) Tur man har Catwoman i sig. 8 liv kvar. (sic).

Imorrn blir det intervju med ingen mindre än Darth Vader, in a very good disguise. ;)

Tur man har Catwoman i sig. Som sagt var.

For the love of God

Sluta härmas! Sluta härmas! Sluta härmas, sa jag! Sluta härmas, sa jag! Godnatt. Godnatt. Dö. Dö. Äh! Äh!

someday im gonna be someone

12 dagar kvar till julafton. Och jag har inte köpt en enda julklapp ännu. Men - ingen fara på taket, kära vänner. Jag är förvånansvärt lugn inför detta. Alla ska få sin beskärda del av mig. (inte bokstavligt talat, i promise). Vad som däremot får mig att gå bärsärk i min hjärna är...(m)uppsatsen som inom kort ska vara klar. En kortfilm som ska visas upp för r e g i s s ö r e n DW inom väldigt snar framtid. Den är inte riktigt klar än. Men what the hack. Kniven-mot-strupen-metoden har alltid fungerat ypperligt på mig. Ypperligt är kanske att ta i. Men det har fått mig att prestera bra saker, om jag får uttrycka mig så i jantelagslandet allan-ballan.

Vad har jag önskat mig i julklapp?
Jag brukar inte önska mig saker. Jag tycker mkt bättre om överraskningar. (dessutom ska alla veta vad jag vill ha ändå!!) ;) Men jag var tvungen att yppa, häromdagen, att jag är i (starkt) behov av ett par nya lurar till min iPod. Jag råkade nämligen tvätta sönder de gamla i tvättmaskinen. Men ingen fara på det taket heller. De var rätt dåliga och såna där äckliga saker som aldrig passar i öronen. Nej, jag vill ha såna där stora, feta kanelbulls- Prinsessan Leia-hörlurar. Såna som sitter kvar no matter what! Såna som isolerar och stänger övriga världen utanför mig och min musik. Såna som får mig att känna att jag är med i en film när jag går längs gatorna och hör låtarna som beskriver mitt liv så djävulens bra. Såna vill jag ha. (och mamma, du behöver inte köpa ngra - det är nog redan fixat!)..well, at least i hope so....

Well well well. Jag hade värsta bästa idén om en klapp till Erik. Men det föll bort. Det får bli en födelsedagspresent istället. Han kanske får en ledtråd om födelsedagspresenten i julklapp. Haha - hur elakt vore inte det? Men kul!

Jag har väldigt lätt för att förälska mig i saker. T o m människor, ibland. Just nu är jag helt totally into www.jimcarrey.com
Hemsidan är lika fantastisk som Jim, him self. Det är bara att luta sig tillbaka och njuta.

Vad har NI önskat er i julklapp?

kiss and make- and cover up

Den här låten går varm här hemma. Det snygga paret Dregen och Pernilla Andersson har filmat med mobilkameran och sedan klippt den tillsammans. Låten är skriven av Olle Ljungström men denna gången är covern bättre än originalet.

im a leader not a follower

Jag har börjat twittra, som det så vulgärt kallas. Jag är fortfarande lite osäker på vad det innebär. Men learning by doing. Här är adressen iaf till min profil; https://twitter.com/Carinabeth

Jag har förstått att det är ngn form av mikrobloggande. Ungefär så som Facebooks statusuppdateringar har fungerat på sistone. Men utan alla vidriga applikationer och dylikt skit. Vid närmare eftertanke är jag alltså totalt nere i informera-alla-vad-jag-pysslar-med-träsket. Well. vad gör man inte för lite research?

High heels

Det finns många ord som skulle kunna beskriva konserten. Samtidigt känns det som att det inte finns ett enda. Jag får gå på känslan istället.

När Fractured Mirror klingade igång i lokalen bubblade någonting till i min mage och steg upp i mitt huvud. Bandet kom ut en och en på scenen. Slutligen kom självaste Space-Ace ut med sin Gibson Les Paul och rev av låt efter låt så att tid och rum flöt samman och isär. Mitt inre blev mitt yttre och mitt yttre blev mitt inre. Nu förstår jag verkligen varför han kallas för space-ace. Efter alla dessa år! Han tog mig, och resten av publiken, till en utomjordisk plats med sitt spel och sin närvaro. Euforiskt. Jag är fortfarande hög som ett hus. Vem behöver droger?

Samtidigt som jag blev och är oerhört lycklig - blev jag obeskrivligt rörd. Efter alla år av supande och knarkande är han idag nykter och spelar lika bra (om inte bättre!) som han gjorde på 70-talet. Kanske blir även han hög av sig själv idag? Att han verkligen förstår hur stor och viktig han har varit för fansen - inte minst för alla gitarrspelande fans. Min Erik's gitarrspelande är tack vare Ace. Jag kan definitivt höra en mini-ace i honom. Jag är bara så utomjordiskt lycklig. För att jag har fått chansen att uppleva detta. Att jag lever med mannen jag älskar. Att vi fick uppleva detta tillsammans. Vi stod och tittade på varandra under konserten. Lyckan som glittrade i Eriks ögon är inte ngt denna värld skådar varje dag. Åh, himmel.

Och när Ace greppade min hand. Då tog han mig inte bara ut i yttre rymden - utan till helt andra dimensioner.

Jag är en entusiastisk människa. Jag vet. Det är så fantastiskt att kunna bli hög av sig själv och sina känslor. Billigt, skönt och relativt fritt från biverkningar. När jag är mitt uppe i mitt eufori (vilket kan hålla i sig rätt länge) har jag svårt att få saker och ting gjorda. Jag bara glider runt på mina rosa moln och ler. Jag har börjat lösa detta "problem" genom att skriva av mig lite. Som ni ser.

Det här ska jag leva på ända tills KISS-konserten i sommar. Men nu är det dags att komma tillbaka till verkligheten.

Ikväll smäller det

...Ace Frehley i Västerås konserthus. Tillsammans med Erik, Joacim och Lars. Det känns som att det kommer att bli en legendarisk spelning/kväll. För er som inte ska se honom i västerås finns en liten tröst; han gästar Robins 2130 ikväll. Han brukar ju vara rätt underhållande i tvshower också. Kolla in denna höga sköna Space-Ace. (Gene Simmons och Paul Stanleys sura miner är också rätt roliga)

S M I L E

Fridaycosing

Trots att jag hatar ordet "fredagsmys" så är det precis exakt på pricken det jag ska ägna mig åt idag. Tända en massa ljus, värma lite glögg, beundra min amaryllis som bokstavligt talat växer så att det knakar. Och så ska jag glo på film. Massor.

Späjsat värre

På lördag kommer jag få en försmak av KISS. Jag och Erik ska, tillsammans med två kompisar till, åka på konsert. Det är ingen mindre än originalmedlemmen/sologitarristen

ACE FREHLEY som kommer på Sverigebesök. Jag är sjukt exalterad, förväntansfull, överlycklig och helt galen över detta. Space Ace och jag har ju en speciell connection. Iaf om man frågar mig. ;) När syrran, jag, Lisa och Hedvig lekte KISS så var jag alltid Space Ace. undra om jag ska berätta det om jag får tillfälle? haha, nä. kanske inte. Det beror på ställe och tillfälle.

Anyway. På lördag hoppas jag få höra denna. Bland annat.

1:a december

När jag slog upp mina gröna imorse möttes jag av en fantastiskt härlig syn; strålande sol och ett vitt täcke av snö över hela kasernparken. Första luckan i julkalendern kan öppnas. Efter veckor TOM månader, känns det som, av grå himmel och konstant regnande får vi äntligen det första (riktiga) tecknet på vacker wonderful vinter. Magi.

Får jag bara se en domherre eller två idag så är min vinterlycka total!