Ångest 375678 miljarder. Kommer fram en bit. Snårar in mig, hittar inte tillbaka och stampar återigen på ruta 1. Vad vill jag berätta? KAN jag berätta? Nej, usch. Just nu känns allt helt och hållet värdelöst och omöjligt. Om några dagar ska ett helt manus vara klart. Jag måste vara lite dum i huvet. Det känns bra att säga så - det är iaf en anledning till att man inte får ihop det.
Imorrn känns det kanske bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar