Vilken lirare....

Det är så kul med människor.

Jag var på en innebandymatch häromdagen. Falun mot "det andra laget". Falun förlorade. Anyway. Min uppgift var att se söt ut och utse matchens lirare. (inte ensam, tack och lov). Vi fick stränga åtsägelser att enbart bedömma lirarens spel, inte hur han ser ut. Herregud, tänkte jag. Vad 17 tar dom mig för, eg? 25 testosteronstinna killar med rakade ben, farandes fram och tillbaka i en gympasal med ett gemensamt vokabulär: "ÖH! FAN - ÄRRU BLIND DOMMARJÄVEL!?"

Laganda. Kul!

Jag lyckades även se årets kanske sämsta skådespelarinsats. Kille 1 buttar till kille 2. Kille 2 kollar sig omkring och kastar sig sen ner, efter flera sekunder, på golvet och kvider av "smärta". PATETISKT!
Men underhållande. :)

Ungefär så såg 3x20 minter ut den kvällen.

Det MEST underhållande dock, var det som skedde på läktaren. Killar, män, pappor, mor- och farföräldrar hoppar upp och ner, kastar saker, ropar glåpord och uppför sig allmänt barbariskt medan kvinnorna vid deras sida, ser måttligt roade ut. Faktum är att de ser "avstängda" ut. Tom blick, huvudet på sned och kaffet i knät istället för i koppen. Och så vidare...

Familjen Svensson och Jansson turns Familjen Hedenhös och Flinta? Eller vad? Det var min första tanke iaf. Och den var tillräckligt stark för att jag skulle fantisera fram en träklubba i varje mans näve och lite fina benknotor till juveler. Jag tyckte till och med mig höra ngn utbrista: "Ugha Bugha"! Han kanske hade munnen full av burgare och bad om mer? Vad vet jag?

Vid den här tiden tyckte jag att det fanns en mängd potentiella lirare. Men jag förstod att det var kanske svårt att övertyga de andra om mina kandidater. Istället ägnade jag mig åt att försöka urskilja åtminstånde 2 minuters gott uppförande och schysst spel på plan. Jag uppmärksammade genast nummer 10. Han fixade nästan 2 minuter. 1 minut och 58 sekunder. Dommaren tittade bort. Sekunden efter manglade han sig över en motspelare och föll själv handlöst mot golvet. Snyggt och välplanerat. Allt detta under de sista minuterna av matchen. Det avgjorde saken, för min del.

Min motivering: " Med en stark och intensiv känsla lyckas han samla in alla mina intryck av kvällen i ett enda fall. Och genom det höga hudgnisslet mot gympasalsgolvet, offrar han sig själv och sina rakade ben till att bekräfta alla mina fördomar om sportkillar och deras fans. Det är en sann lirare det. Grattis nr 10. "

MÅL